dramaqueen
Ja, alltså jag är inte lika rådeppig som jag verkar. Jag är faktiskt ganska glad. Speciellt såhär en fredag. Men det blir lite jobbigt när ens andra hälft jobbar de timmar jag sover på osv. Men nu är det heeelllgggg och denna fredag spenderades på följande vis; springtur i kvällsolen, tvätta en massa, titta på halvkass australiensisk smör-tv. Alldeles perfekt. Nu är klockan tio och jag tänker sova för sova är inte något jag sysslat med speciellt mycket det senaste. Något jag absolut inte kan sova utan är min fina haj, han är sådär lagom gigantisk och mjuk att krama.
we need to talk,
Jag vill hem till Trollhättan,
rasta Valle i iskallt regn
jympa på friskis o svettis
dansa på Meza tills fötterna är täckta med blåsor
äta bakisfrukost på Espresso house med Emelie & Angie
Shoppa i Göteborg
Borra ner ansiktet i Brummas päls
Dricka xider på altanen i sommarsolen
springa i sandhemspåret
ha filmkvällar med kompisar och äta lösgodis tills man mår illa
åka till Skottland över en helg
.
Idag vill jag inte ens till Wellington, idag vill jag hem
.
what are we even fighting for?
beaching
Var ju på palm beach och sådär i helgen.
Imorn är det Australia day vilket betyder helgdag, ska åka till stranden och fajtas med alla andra 4000 miljoner som har samma planer. Ska bli 43 grader, önska mig lycka till
såhär såg det ut i helgen, jag ser ut som en blåsfisk men är lite brun hur som haver
i live for saturdays
Helgen:
Utgång på mitt gamla jobb i fredags, 5 dollar för fin middag
Stranden på lördag och bio på kvällen, Black Swan (seeee den!!)
Palm Beach hela söndagen och jag är brun igen
...
idag är det måndag vilket betyder depression och jag vill åka till nz.
...
puss.
human nature
They told me,
you should be faithful
and walk when not able
and fight until the end
but I'm only human..
att se fram emot
Vi kämpar ju i alla fall mot något. Wellington liksom.
see the sun rise from a tropic isle
Fiji var underbart men med en tråkig jävla avslutning och nu känner jag mig bara tom. Inget mera jobb på ryedales, alls. Var jättesorgligt att säga hejdå till Dean när han var så himla förstående och snäll. Kommer saknar jobba på lördagar när matt är bakfull och berättar om sin fredagseskapader.
Jag orkar liksom inte. Idag vill jag hem. Jag vill kunna känna att om allt går åt helvete så har jag ändå nånstans att bo, kunna spontant hoppa på en kurs på höskolan eller åka på minisemester till skottland med kompisar. Jag vill känna riktig trygghet och säkerhet igen. Är så trött på att inte veta nånting. Om vi kunde skulle jag så gärna vija dra till NZ NU, men det går inte. Har inte bara mig själv att ta hänsyn till. Om jag inte får jobb då? Jag kommer inte palla det, det kommer inte gå. Jag har absolut inga pengar kvar. Inget på konto, inte ens tjugo cent i plånboken. Kan inte ens åka buss. Sitta hemma hela dagarna och vara deppig, pallar jag det tills nya zeeland?
Att känna att man kan stanna på samma plats hur länge som helst utan att behöva oroa sig över visumproblem och annat känns så otroligt långt borta. Jag vill hem. Idag vill jag HEM, till Sverige, Sverige älskade land. Men det är idag, imorn kanske allt känns solstrålande. Det är bara att fortsätta kämpa jag vet, men jag är så trött.
på plussidan är jag brun i alla fall, eehee
