My liver may be fucked, but my heart is honest

Hej bloggen! Det var ett tag sen. Vi har rest genom 14 lander pa fem veckor och jag vill tillbaka. Jag trottnade liksom aldrig. Trodde man skulle vara less pa att aka tag och slapa pa sin ryggsack efter fem veckor, men inte. Vi har sett massor. Traffat massor med fina manniskor. Allt for mycket har vi sett och varit med om for att skriva i ett inlagg. Jag berattar om vi traffas istallet.

Vi flyttar till Victoria den 16e oktober. Storre pub och centralt. Inte illa.

Jag shoppar pa Missguided just nu for att det ar fan dags for nya klader. Till och med mamma kommenterade nar jag var hemma att jag nastan aldrig har nya klader pa mig. Jag koper ALDRIG nytt. Koper mest jobbklader, kanske en ny topp eller klanning 2-3 ganger om aret. MASTE ha nya klader nu. Sa nu kommer det ett paket imorgon med lite utfyllnad till garderoben for Maria.

Jag saknar min familj. Mina foraldrar kommer om en vecka och syster om en manad, ah det ar sa bra att bo nara Svergie!

Sommaren 2013 var fantastisk. Vadret var varmt och London var vackert. Sverige var sadar somrigt som bara Sverige kan vara. Dansade (och badade) med min syster och myste med hela familjen. Nej, inte hela. Min alskade Valle var inte med. Men han fanns dar, i korten, i vara minnen och i tradgarden. Och jag kunde nastan kanna hans doft i hallen. Det blev mycket tarar pa Bryggumsgatan.
Jag ar sa lyckligt lottad som far ha en hund i mitt liv anda, lilla Sammy. Vi tog henne ut pa en langpromenad forut och hon traffade en border collie som var radd for henne, saklart.

Sprang imorses for forsta gangen pa 6 veckor. Helt okej. Regents canal ar balsam for sjalen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0