As the winter winds litter London with lonely hearts
Hej bloggen typ. Det har gått hundra år. Så känns det i alla fall.
Jag är hemma i min oas, mitt älskade Trollhättan där tiden står still. Det är julafton imorgon och allt är annorlunda den här julen. Ingen Valle, och jag är själv. Nej jag är aldrig själv, jag har min fantastiska familj men jag är själv.
Det har tagit ett par veckor innan jag ens börjat fundera ut hur man fixar vissa saker själv. Hur handlar man till en person? Hur fixar jag en tv som glappar? Hur somnar man? Hur lever man vidare ett liv som en endaste person, inte två?
Det visar sig vara jäkligt svårt. Men otroligt utmanande och uppfriskande. Nytt. Förändring. Självständighet.
Och runt hörnet väntar Kanada, utbildning eller nytt fantastiskt jobb. 2014 kommer bli ett fantastiskt år.
Den här julen ska jag äta fantastisk vegetarisk julmat med min familj, dansa i rosa klackar på juldagen, träffa gamla vänner, gosa med katter och dricka en massa glögg.
And we tried, oh how we cried
we've lost it all
the love has died
we lost ourselves
and though we tried, you can't deny
we're left as shells
we lost the fight
Kommentarer
Trackback