Under helgen jobbade vi på en festival i Martinborough, det var blött. BLÖTT. När vi skulle tillbaka till vår bil i fredags efter vårt skift så blev vi helt chockade. Jag hade mina gamla (tack o lov) converse på mig och de är ju förstörda vill jag lova. Leran gick upp till knäna. Vi kom tillbaka till bilen och lyckades sova nån timme, sen var det nyårsafton och vi skulle jobba 13-14 timmar. Sagt och gjort, det var trots allt 8000 pers som försökte hålla modet uppe genom att dricka massa alkohol. Folk gick barfota för att de hade gett upp, en del fick tas till sjukstugan för att de fått lera i ögonen och kunde inte se, tält flöt omkring i leran. Så fort vi slutade tog vi vårt pick och pack och lyckades ta oss ut, körde rakt mot Wellington i dimma och mörker men det gick bra. Har aldrig varit så tacksam över att få bli torr och varm igen! Första och sista gången jag jobbat på festival! Men den 22 jan får vi betalt och då kommer det nog vara värt det...

Även första nyåret på... ja flera år, där jag inte druckit en droppe alkohol. Så hur kommer det sig att jag vaknade med dunkande huvudvärk a la riktig bakfylla? Kanske antog helt enkelt min kropp att jag var full igår och satte på auto-piloten och körde igång bakfyllan när jag vaknade. Inte rättvist.

Nåja jag har nytt jobb igen i alla fall och nu måste jag sluta på mitt nuvarande vilket är sorgligt för jag älskar det jobbet. Synd att de inte kan ge mig fler timmar.

Sånt är livet i guess. Nu ska jag göra nåt nyttigt som att typ hänga upp tvätten. Gott nytt år dårå!