It's a little hard to say what's going on
Ibland gör tisdagskvällar & kaffemys en till nån slags jävla amatörfilosof och man tror att man vet allt i hela världen och har jävligt bra koll, men så tittar man i gamla block och sidor man själv skrev för länge sen. Då inser man att jag visste ingenting då, jag vet kanske lite mer nu, men jag har fortfarande inte en jävla aning om nåt. Men jag älskar det. Jag älskar att inte veta nåt, det värsta som skulle kunna hända är att komma in i det där gråa igen, jag vill leva
sen tror man att man är tillräckligt bra för att skriva ett helt jävla blogginlägg med kursiv stil om en massa nonsens som ingen fattar ett skit av.
så kommer jag titta tillbaka på det om ett antal år och tänka, fan jag visste verkligen ingenting.
sen tror man att man är tillräckligt bra för att skriva ett helt jävla blogginlägg med kursiv stil om en massa nonsens som ingen fattar ett skit av.
så kommer jag titta tillbaka på det om ett antal år och tänka, fan jag visste verkligen ingenting.
Kommentarer
Trackback
